Circuit Gilles Villeneuve: chikaner och täta barriärer

Vad är Circuit Gilles Villeneuve?

Circuit Gilles Villeneuve ligger på Île Notre-Dame i Montréal och är en semipermanent parkbana för Formel 1 i Kanada. Vägarna används av allmän trafik när anläggningen inte är avstängd för motorsport.

Île Notre-Dame är en konstgjord ö som anlades i Saint Lawrence-floden inför Expo 67. Banan ligger i Parc Jean-Drapeau intill den olympiska roddbassängen, och nästan halva sträckan från hårnålen till depåområdet följer bassängen. Roger Peart förknippas med utformningen av racerbanan, som öppnade 1978 och senare har använts av bland annat Champ Car, NASCAR och Grand-Am.

Varför bär Circuit Gilles Villeneuve sitt namn?

Circuit Gilles Villeneuve bär namnet som en hyllning till den kanadensiske föraren Gilles Villeneuve. Vid öppningen 1978 hette anläggningen Circuit Île Notre-Dame, men efter Villeneuves död fick den sitt nuvarande namn 1982.

Orden Salut Gilles är målade på asfalten före startuppställningen. Kopplingen mellan föraren och banan förstärktes när Gilles Villeneuve vann det första Formel 1-VM-loppet där i en Ferrari 1978. Segern var också hans första Grand Prix-seger, och hemmapubliken fick se en kanadensisk förare vinna premiären på den bana som senare skulle bära hans namn.

Hur ser ett varv runt Circuit Gilles Villeneuve ut?

Ett varv runt Circuit Gilles Villeneuve löper medurs över 4,361 kilometer och 14 kurvor. Snabba rakor bryts av chikaner och kraftiga inbromsningar, medan barriärerna ligger nära asfalten.

Chikanerna och rakorna på Circuit Gilles Villeneuve

Mellan de tätt placerade barriärerna driver de långa rakorna upp farten innan chikanerna kräver hård bromsning och snabb acceleration. Varvet svänger åtta gånger åt höger och sex gånger åt vänster. Kombinationen kräver fart rakt fram, stabilitet under inbromsning och grepp när bilarna accelererar ut ur de långsamma kurvorna.

L'Épingle på Circuit Gilles Villeneuve

L'Épingle är den långsamma hårnålen i kurva 10. Den skapar en tydlig fartväxling mellan banans snabbare partier, belastar bromsarna och vänder bilarna inför fortsatt acceleration längs nästa raka. Varvets ryckiga rytm öppnar därmed upp i en lång fullgasdel efter hårnålen.

Sista chikanen på Circuit Gilles Villeneuve

Den sista chikanen skickar bilarna mot start och målrakan och utgör banans mest berömda sektion. Efter den långa fullgasdelen måste föraren bromsa, byta riktning och passera kantstenen med små marginaler. Vid utgången står barriären som kallas Wall of Champions, vilket gör precisionen genom riktningsbytet avgörande.

Vad är Wall of Champions på Circuit Gilles Villeneuve?

Wall of Champions är barriären direkt efter den sista chikanen på Circuit Gilles Villeneuve. Placeringen nära kurvutgången gör muren till ett omedelbart straff för en bil som lämnar chikanen på fel linje eller använder för mycket av kantstenen.

Smeknamnet uppstod sedan världsmästarna Damon Hill, Michael Schumacher och Jacques Villeneuve kraschade på platsen 1999. Sektionen kallas också Champion's Corner. Muren har blivit en tydlig symbol för Kanadas Grand Prix eftersom misstaget kan komma precis före start och mål, där barriären lämnar liten möjlighet att återta kontrollen.

Vilken plats har Circuit Gilles Villeneuve i Formel 1?

Circuit Gilles Villeneuve har varit en Formel 1-arena sedan banans första VM-lopp 1978. Anläggningen har FIA:s Grade 1-klassificering, och ett Grand Prix körs över 70 varv med en tävlingsdistans på 305,27 kilometer.

• 1978 öppnade banan och tog emot sitt första Formel 1-VM-lopp
• 1978 vann Gilles Villeneuve banans första Kanadas Grand Prix för Ferrari
• 1982 bytte Circuit Île Notre-Dame namn till Circuit Gilles Villeneuve
• 1999 gav krascherna med Damon Hill, Michael Schumacher och Jacques Villeneuve upphov till namnet Wall of Champions
• 2002 flyttades muren vid Champion's Corner bakåt och kompletterades med en däckbarriär
• 2019 satte Valtteri Bottas det officiella varvrekordet 1.13,078 för Mercedes

Layouten har förändrats under sin Formel 1-historia. Den ursprungliga sträckningen justerades inför 1979 efter kritik mot dess låga fart, medan depån och området kring start och mål byggdes om till återkomsten 1988. Den nuvarande 4,361 kilometer långa layouten används sedan 2002. Circuit Gilles Villeneuve tog över Kanadas Grand Prix efter att tävlingen hade körts på Mosport och Mont-Tremblant.

Hur förändras banförhållandena på Circuit Gilles Villeneuve?

Banförhållandena på Circuit Gilles Villeneuve kan förändras tydligt mellan de första träningsvarven och loppet. Parkvägar, varierande grepp och snabba väderomslag gör att förare och strateger behöver anpassa sig när förutsättningarna skiftar från pass till pass.

Hur byggs greppet upp på Circuit Gilles Villeneuve?

Eftersom delar av sträckningen används som vanliga vägar i parkområdet är asfalten inte gummisatt på samma sätt som på en permanent tävlingsanläggning. Greppet kan vara lågt i början av helgen och öka när fler bilar lägger gummi i körspåret. Förarna måste samtidigt hantera hårda inbromsningar och accelerationer över en yta som fortsätter att förändras. Bilens inställning blir en kompromiss mellan lågt luftmotstånd på rakorna, bromskontroll och tillräckligt grepp genom chikanerna.

Hur påverkar regn Circuit Gilles Villeneuve?

Regn kan snabbt förändra bromszonerna och strategin på Circuit Gilles Villeneuve. Vatten på banan påverkar särskilt de hårda inbromsningarna, där små fel i fart, linje eller pedaltryck får stora följder nära barriärerna. När greppnivån faller blir valet av däck och tidpunkten för depåstopp lika viktiga som bilens hastighet på torr bana. Växlande väder, nära barriärer och en ryckig rytm kan därför förändra ordningen och belöna den som anpassar sig först.