Anderstorp Raceway

Vad är Anderstorp Raceway?

Anderstorp Raceway är en 4,025 kilometer lång racerbana i Anderstorp i Småland. Anläggningen färdigställdes 1968 och hette tidigare Scandinavian Raceway. Namnbytet knyter den permanenta banan direkt till orten, medan det äldre namnet hör samman med perioden då Sveriges Grand Prix avgjordes där.

Provkörningar genomfördes redan 1966, innan den första internationella tävlingsdagen hölls den 16 juni 1968. Då kördes både Formel 3 och ett entimmeslopp. Utvecklingen hade börjat som en mindre träningsidé men växte till en anläggning med internationella mått.

Formel 1-föraren Joakim Bonnier bidrog med rådgivning under planeringen. Läktaren rymde från början 3 000 personer, vilket visar hur ambitionerna sträckte sig längre än till lokal träning. Redan i utformningen fick anläggningen dessutom en kombination av motorsport och flygverksamhet.

Vad gör Flight Straight på Anderstorp Raceway unik?

Flight Straight är unik eftersom raksträckan både ingår i banvarvet och fungerar som landningsbana. Flygfältsdelen är inbyggd i den permanenta sträckningen, och den cirka 1 000 meter långa rakan kan användas av mindre flygplan. Racerbanans asfalt har därmed ett användningsområde som normalt hör till ett flygfält.

Den långa rakan kombineras med flera doserade kurvor. Hög fart på Flight Straight kräver lågt luftmotstånd, medan kurvorna ställer krav på grepp och stabilitet. Bilens inställning blir därför en kompromiss mellan egenskaper som fungerar på rakan och egenskaper som hjälper föraren genom svängarna.

Depån har också en ovanlig placering ungefär halvvägs runt varvet i stället för vid start och mål. Tillsammans med flygrakan och de doserade kurvorna ger det Anderstorp Raceway en utformning som skiljer sig från moderna standardbanor och som påverkade både körning och arbete i depån.

Banans mått har förändrats flera gånger. F1-konfigurationen mätte 4,018 kilometer under 1975-1977 och 4,031 kilometer 1978. Den permanenta bansträckningen är 4,025 kilometer lång. Skillnaderna visar att tävlingssträckningen kunde anpassas utan att Flight Straight förlorade sin centrala roll.

Hur såg Formel 1-eran på Anderstorp Raceway ut?

Formel 1-eran på Anderstorp Raceway bestod av sex upplagor av Sveriges Grand Prix mellan 1973 och 1978. Ronnie Petersons framgångar och popularitet var en viktig del av bakgrunden till att Sverige fick en VM-deltävling. Samtliga lopp avgjordes på banan som då bar namnet Scandinavian Raceway.

Vilka vann de första loppen på Anderstorp?

Denny Hulme vann det första svenska VM-loppet på banan 1973. Ronnie Peterson hade lett loppet, men ett däck förlorade tryck och han tappade segern. Hemmapubliken fick aldrig se Peterson vinna Sveriges Grand Prix på Anderstorp, trots att han var Sveriges främsta förare under perioden.

Jody Scheckter segrade 1974, innan Niki Lauda tog sin första vinst på banan 1975. De inledande upplagorna gav därmed olika vinnare och visade hur den långa rakan, de doserade kurvorna och kraven på bilens inställning kunde påverka utgången.

Hur vann Scheckter med sex hjul?

Den sexhjuliga Tyrrell P34 vann på Anderstorp 1976 med Jody Scheckter bakom ratten. Konstruktionen hade fyra små framhjul och två vanliga bakhjul. Segern blev bilmodellens enda i Formel 1 och gjorde loppet till ett tydligt tekniskt avtryck i världsmästerskapets historia.

Resultatet gav Scheckter sin andra seger på banan. Det var samtidigt mer än ännu en förarvinst, eftersom bilens ovanliga lösning stod i centrum. Kombinationen av konstruktionen och Anderstorps särskilda karaktär gjorde segern till ett av banans mest utmärkande Formel 1-resultat.

Hur avslutade Lauda F1-eran på Anderstorp?

Niki Lauda vann finalen 1978 i Brabham BT46B, den så kallade fläktbilen. Segern blev konstruktionens enda i Formel 1. Liksom Tyrrell P34 förknippas bilen därför nära med Anderstorp och med de tekniska lösningar som gav banan en särskild plats bland klassiska F1-banor.

Under loppet noterade Lauda det officiella varvrekordet 1.24,836. Vinsten var hans andra på Anderstorp och gjorde honom till den sista Formel 1-vinnaren där. Avslutningen förenade därmed ett rekord, en ovanlig bil och slutpunkten för Sveriges Grand Prix på banan.

Vilken plats har Anderstorp Raceway i Formel 1-historien?

Anderstorp Raceway har en särskild plats i Formel 1-historien genom de sex svenska VM-loppen och genom segrar för förare som Denny Hulme, Jody Scheckter och Niki Lauda. Tyrrell P34 och Brabham BT46B gav dessutom banan två tekniska avtryck som sträcker sig bortom själva tävlingsresultaten.

Formel 1 lämnade Anderstorp efter 1978 när det sportsliga och ekonomiska stödet försvagades. Ronnie Peterson omkom efter Italiens Grand Prix samma år, och Gunnar Nilsson avled senare under hösten. Dödsfallen slog hårt mot det svenska intresset och gjorde det svårare för arrangören att säkra sponsorer till en ny VM-tävling.

Motorsporten på anläggningen upphörde däremot inte med Sveriges Grand Prix. Anderstorp fortsatte att användas för motorcykel-VM, standardvagnar och internationella GT- och touringcarserier. Banan är därför både ett avslutat Formel 1-kapitel och den tydligaste fysiska länken till de svenska VM-loppen på 1970-talet.

• 1968 färdigställdes racerbanan i Anderstorp
• 1973 vann Denny Hulme det första Sveriges Grand Prix på banan
• 1976 tog Jody Scheckter Tyrrell P34:s enda Formel 1-seger
• 1978 vann Niki Lauda det sista Formel 1-loppet på Anderstorp
• 1978 satte Niki Lauda det officiella varvrekordet 1.24,836 i Brabham BT46B
• Efter 1978 lämnade Formel 1 Anderstorp Raceway